18. Parken

Kombinationen brunnsort och havsbad gav Gustafsberg dess speciella karaktär. Hälsokällan i havets omedelbara närhet och den vackra naturmiljön gjorde badorten mycket populär.
Det fanns nästan ingen skog längs den bohuslänska kusten på 1700-talet. Gustafsberg var ett undantag och beskrevs som ’ett stycke Schweiz utkastat i Norden’. Här fanns både barrskog, lummiga lövträd och höga ekar. I början av 1800-talet anlades en park med grusgångar och fyrkantiga kvarter vid brunnsbyggnaden. En del av träden som finns idag kan vara från denna tid.
Parken utvidgades och fick på 1860-talet slingrande gångar, träd och blommande buskar. En omfattande dränering gjordes eftersom området var fuktigt.

Gustafsbergs badort var fortfarande ett populärt besöksmål under 1900-talets första årtionden.  Efterfrågan på medicinska kurbad och brunnsdrickande blev dock allt mindre. Promenader i parken ersattes av aktiviteter som tennis, kapprodd och segelregattor. 1932 tjänstgjorde den siste badläkaren och 1938 var sista året man tog emot brunnsgäster.

Läs om festliga evenemang som anordnades i- och omkring parken:



Bokutdrag från Jacobowsky, "Gustafsberg, Sveriges äldsta badort"

Den 13 juli 1876 firades hundraårsdagen av den förste barnhusgossens intagande på Barnhuset.
Det blev en minnesrik fest, en av de största i ställets historia, utförligt skildrad av läraren magister J. H. Björck i protokollsboken och efter denna i Karl Hellgrens fortsättning av Signeuls Minnesanteckning ar. Här några utdrag ur dessa: "Redan tidigt denna dag såg man högtidsklädda folkskaror strömma till vid Gustafsberg, der allt var prydt på festligt vis. Från de flesta husen svajade flaggan. Vid ingången från stranden till parken var rest en bågformig port, klädd med granris, flaggor och sköldar. En liknande med tvänne mindre portar vid sidorna hvälfde sig öfver den stora ingången till parken. Barnhusets skolplan omgafs af resliga flaggstänger. På den kanten af den gamla skolplanen, som vetter at den nya, var under de lummiga träden talarestolen upprest i midten af ett halftält, som var bildadt af höga hvita stolpar och granrisguirlander, och rundtomkring hvilket en fotshög barriere löpte, klädd i hvitt med blå festoner och guldtofsar. Halftältets topp uppbar en sköld med tecknen A.K.H. samt flaggor. I barnhusets festsal, som pryddes af Stiftarens bild, omgifven af blomsterkransar och lefvande växter, samlades kl. 21 em. samtlige deltagarne i festen.
Kl. 1 skred festtåget ut i följande ordning: först de nuvarande barnhuslärarne, sedan barnhusgossarne, så medlemmar af Gustafsbergsföreningen, derpå barnhusdirektionen och sist öfriga deltagare i festen, bland hvilka särskildt må nämnas H. H. erkebiskopen Sundberg, länets höfding grefve Ehrensvärd och öfversten vid Bohusläns regemente friherre Fleetwood.
Sedan tåget, som gått om kring barnhuset, förbi badhuset och genom parken åter inträdt på den af en stor folkmängd fyllda skolplanen, intogo deltagarne sittplatser framför talarestolen, som i följd af den starka vestliga stormen i hast blifvit flyttad till den motsatta sidan af planen under den så kallade barnhuseken.

Året därpå lämnar B.T. en utförlig skildring av hur en onsdagseftermiddag "härwarande segelsällskaps båtar samlats i den wackra Gustafsbergswiken" för att, bemannade med "ett 80-tal inbjudne herrar och damer af Gustafsbergs badsocietet, och chefsfartyget, konsul Thorburns skonert 'Hebrides med musik ombord, hylla A. W. Rydholm en man wäl förtrogen och hemmastadd i nästan alla manliga idrotter - då han kom seglande från en regatta i Göteborg, där han erövrat första pris med bägge sina båtar och extra pris för utmärkt manövrering. Efter den originella hyllningen, några timmars segling och en angenäm stund i Kasens "wackra park och trädgårdar", följde givetvis gemensam sexa i brunnssalongen "Det hade hunnit mörkna under tiden, så att då sällskapet återwände till badhusverandan, strålade denna och de framför liggande bassinerna i rik belysning af kulörda lyktor, hwilka wackert återspeglades af den mörka wattenytan. Snart begynte från båtarne och andra ställen raketer uppstiga och solar och bengaliska eldar att lysa, wisande hela den lifliga taflan i trolsk glans." (B.T. 17/8 1877.) 


Segelsällskapet Viken-Ägirs firar 25 års jubileum 8-9 augusti 1904 i parken, Gustafsberg,
Foto: okänd, Bohusläns museum.

Sådana ljuseffekter njöt man mera av på den tiden, då man alldeles saknade utebelysning frånsett att man medtog en talg- eller stearinljuslykta, då man nödgades bege sig till hemlighuset För att återgå till kappseglingarna, så tycks det sålunda ha funnits ett segelsällskap före Viken.
Också Vikens regattor voro de första åren förlagda l Badön, men redan i början på 80-talet flyttades de till Gustafsberg 882 kunde landshövdingen 'illustrera prisutdelningen och sexan med sin närwaro" (B.T. 10/7) och den årliga regattadagen, givetvis alltid en söndag och vanligen i början av augusti, blev badortens stora festdag, som lockade stora folkskaror ut till Gustafsberg från staden och trakten, för att inte la om alla seglare och seglarevänner från andra håll. För restauratören var det sommarens bästa dag näst midsommarhelgen

En annan av nöjeslivets toppunkter var den årliga festen i augusti, vars behållning gick till fattiga badgäster. 1876 bänkades man till kafferep i brunnssalongen och samlade pengar i "offerkistan", 150 kr.

           

  Gustafsbergsstiftelsen, Gustafsberg 413, 451 91 Uddevalla  |  +46 (0)522-152 00  |  info@gustafsberg.se